Än så länge är påverkan på biologisk mångfald eller biodiversitet inte något som företag i allmänhet tycker berör dem. Kunskapen om området är liten och enbart ett fåtal har hittills inlett ett aktivt arbete med frågan.
Men själv har jag på senare tid märkt att intresset ökar. Medieintresset för frågorna har blivit större och fler och fler artiklar i ämnet dyker upp. Antagligen är detta bara början på en trend som kommer att leda till att biologisk mångfald i slutändan blir en självklar del av ett företags CSR-strategi, eller liknande. Fast än så länge är begreppet biologisk mångfald ganska abstrakt för de flesta verksamheter och frågan är vad man som företag egentligen kan göra.
Det finns dock redan exempel på strukturerade modeller att använda sig av. Ett sådant verktyg har tagits fram av the European Business and Biodiversity Campaign. Verktyget kallas ”Biodiversity check” och ger verksamheten en överblick över hur olika avdelningar och processer i företaget påverkar den biologiska mångfalden. Verktyget baseras på grundtanken i konventionen för biologisk mångfald (CBD), nämligen bevarandet av biologisk mångfald och hållbar användning av den resurs som mångfalden innebär.
Med hjälp av verktyget analyseras t.ex. hur management, inköp, logistik, produktion och HR påverkar frågan genom ett antal enkätfrågor. I slutändan får man en överblick över hur påverkan ser ut och vilka risker och möjligheter som finns för verksamheten.
Självklart varierar intresset för att jobba med biologisk mångfald mellan olika företag och andra verksamheter. För ett friluftsföretag som Vaude hamnar frågan t.ex. högt på agendan och de har också genomgått en biodiversity check. Utan att göra någon direkt undersökning kan man ju tänka sig att kunderna till den här typen av företag, vilka rör sig mycket ute i naturen, värderar området relativt högt och att det därför blir en konkurrensfördel att visa på ett aktivt arbete. Ett annat företag som genomgått en biodiversity check är TUI AG, ett stort europeiskt reseföretag, och även här känns ju kopplingen naturlig då påverkan från resebranschen är något som ständigt är aktuellt samtidigt som konceptet hållbart resande blir större och större.
Än så länge har ett tiotal företag genomgått ”the biodiversity check” och slutsatsen är att verktyget fungerar som ett hyfsat avstamp för att jobba vidare med frågorna. Men att göra en ”biodiversity check” enligt framtagen mall är inte enda sättet att jobba med området. Inom EMAS finns nu indikatorer kopplat till biologisk mångfald liksom inom GRI och det kan även tänkas att den reviderade versionen av ISO 14 001 kommer att innehålla någon typ av krav på rapportering på området. Ribban håller alltså på att höjas ett snäpp i taget. Troligtvis kommer det att dröja innan det ultimata verktyget är på plats och tills dess kommer olika initiativ att existera parallellt.
Puma ligger i framkant just nu när det gäller att jobba med vad påverkan på miljön egentligen kostar. De utkom nyligen med en Environmental Profit & Loss Account. Här ligger dock fokus på ekosystemtjänster snarare än biologisk mångfald. Och just vad det gäller ekosystemtjänster har man kommit något längre med kopplingen till ekonomiska värden och vad man som företag kan göra. Den här kopplingen behöver göras i större utsträckning även vad det gäller biologisk mångfald.
När väl företagen i en nära framtid inser att hantering av verksamhetens påverkan på biologisk mångfald handlar om trovärdighet, riskhantering och affärsmöjligheter kommer fokus på ett aktivt arbete på området att bli större.
Läs mer:
- Assessing corporate impacts on the environment and biodiversity OpenPR
- the European Business and Biodiversity Campaign
- Biodiversity checks Business & Biodiversity Campaign
- PUMA and PPR HOME announce first results of unprecedented Environmental Profit & Loss Account
/Marie Pettersson
TEM-funderingar 