Mänskliga rättigheter i leverantörskedjan: CSR-träff 23 februari

Sverige har en väldigt positiv självbild: vi kan så mycket och gör så mycket för omvärlden, andra länder får lära sig från vårt goda exempel. Detta får stöd i ett stort antal internationella index som visar att Sverige är ett demokratiskt jämställt land – när man sätter det i ett perspektiv.

freedoms

 

Men i verkligheten har även Sverige extremt mycket att förbättra.

Svenska företag flyttar produktionen utomlands, en stor del varor och ingående komponenter köps in från de lila områdena på kartan ovan – ”Not Free”. Vår konsumtion ökar: det skulle krävas 3,4 jordklot hade hela världen behövt lika mycket mat och prylar som här. Men det är inte bara vårt ekologiska fotavtryck som ökar, utan även vår påverkan på människor i de länder där varor som vi konsumerar produceras.

Hur stort ansvar har Sverige för det som sker utanför gränserna? Har vi något ansvar för det som vi inte ser eller kan påverka överhuvudtaget?

Det har vi, menar Jur.Dr. Radu Mares, docent och forskare på Raoul Wallenberg Institute of Human Rights, som pratade på TEM:s senaste nätverksträff den 23 februari: ”It’s impact, not leverage, that matters.” Som en kund har vi ansvar när vi handlar, och genom vårt agerande signalerar vi att vi accepterar eller inte accepterar brott mot mänskliga rättigheter, korruption, kriminella aktiviteter och andra överträdelser.

20150223_132713Jur.Dr. Radu Mares, docent och forskare på Raoul Wallenberg Institute of Human Rights, pratade bland annat om United Nations Guiding Principles on Business and Human Rights

 

Självklart var alla deltagare i träffen den 23 februari övertygade om att vi har ansvar för leverantörskedjor, att vi bör påverka våra leverantörer och uppmana (upplysa, utbilda, hjälpa) dem att ta större hänsyn till mänskliga rättigheter.

Frågan bara är, hur gör vi detta?

En av grundpelarna här är förståelse. Tyvärr är det inte alla, till och med i Sverige, som förstår hur allvarlig problematiken är. De vägrar ta eget ansvar och skyller ofta på fantomer, som den mystiska företagsvärlden. Nej, det är inte företagsvärlden som har ansvar, det är människor, säger Sören Andersson, hållbarhetskoordinator från Bengt Dahlgren, och citerar Milton Friedman från Chicago School of Economics.

BD

Och detta stämmer bra. Det är så lockande att lägga skulden på någon avlägsen abstrakt kollektiv. Vad är företagsvärlden om inte en samling av människor som driver och arbetar på företag? Var och en av dessa människor bör inkludera de grupper som inte syns vid första blicken, med som finns där, tillverkar och levererar, i ett bredare perspektiv. Sören berättade om de höga CSR-risker som finns inom den globaliserade byggbranschen, och ställde en retorisk fråga: vill vi verkligen ha mänskliga rättigheter, eller har vi blivit för bekväma i våra kontorsstolar och trivs egentligen med läget? De 80 rikaste personerna i hela världen äger mer är de 3 500 000 fattigaste, 15 av 100 företag på listan ”Global 100 Index – 2014” är fossilbränslebolag, och det verkar inte bli någon förbättring på den planen, menar Sören. Han erkänner dock att CSR-arbetet inom byggbranschen har utvecklats väldigt mycket under senaste några år.

20150223_150413 Sören Andersson är hållbarhetskoordinator från Bengt Dahlgren – ett av Sveriges största företagen för teknikkonsulter

 

Dagens lagstiftning är inte stark nog att kunna garantera att företag följer upp arbetet med mänskliga rättigheter i sina leverantörskedjor, vilket innebär att mycket beror på goda avsikter och sund förnuft av enskilda individer. Många företag, inklusive Vattenfall, kräver från sina leverantörer att de ska signera en uppförandekod. Enligt Rolf Bernro, Senior Development Manager, Corporate Sustainability and Envi­ronment på Vattenfall, ska företagets leverantörer skriva under en kod som baseras på fyra ansvarsområden som inkluderar bl.a. mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, affärsetik och miljö. Om det visar sig att en leverantör har allvarliga brister i något/några av ansvarsområdena, försöker Vattenfall hjälpa med en konkret handlingsplan och regelbundna uppföljningar. Detta också är en del av vårt ansvar: inte bara kontrollera, utan även hjälpa korrigera.

20150223_135907Rolf Bernro, Senior Development Manager, Corporate Sustainability and Envi­ronment på Vattenfall

 

Att samarbeta är oerhört viktigt, menar Per Hökfelt, Head of Corporate Sustainability Office från Sony Mobile Communications. Branschöverskridande projekt, utbyte av information och erfarenhet i en dialog, analys av best-practice från konkurrenterna är några exempel på ett samarbete som kan hjälpa förbättra situationen kring mänskliga rättigheter i leverantörskedjor. Och det finns mycket problem, e-waste, eller elektronikavfall, är ett av dem: det är nästan omöjligt att spåra återvinning av gamla mobiltelefoner och försäkra att inga brott begås när telefonerna plockas isär (av vem? var? hur?) och alla detaljer säljs vidare att hamna i kylskåp, flygplan och routers runtom i världen.
20150223_151746

20150223_151735

Per Hökfelt, Head of Corporate Sustainability på Sony Mobile Communications, om vikten med samarbete och förtroende

 

Enligt Per bör svenska företag fundera på hur stor påverkan de egentligen har på sina leverantörer. Till exempel, är det mycket vanligt att västerländska julhysterin bidrar till att mänskliga rättigheter kränks ytterligare runt julen eftersom leverantörer gärna vill tillfredsställa den eskalerande efterfrågan.

Utan en relation grundad i förtroende och respekt kan vi inte påverka våra leverantörer, mena Per. En dialog kan lösa och förebygga många problem. Men en dialog behövs inte bara mellan en kund och dess leverantör; även vi som konsumenter ska börja prata med företag och fråga dem om hur de jobbar med sitt ansvar. Ett bra exempel är eco-rating av mobiltelefoner som är mycket populär bland konsumenter i övriga länder men knappt används i Sverige vid försäljning av mobiltelefoner.

Alla vet att brott mot mänskliga rättigheter är mycket vanliga i vissa delar av världen – av någon slump är det precis där så många svenska företag handlar. ”Måste vi då ha tillverkning där?”, kom en fråga från publiken. Det kan hända att genom samarbete med länderna där det förekommer kränkningar och överträdelser kan man hjälpa dem inse hur destruktiva deras rutiner är, i alla fall enligt deltagarna i vår CSR-träff.

20150223_131336Anna Lindén, Head of Member Community på Media Evolution City, berättar om dess spännande verksamhet och historia

 

Träffens tema, Mänskliga rättigheter i leverantörskedjan, är enormt stort. Det går inte att besvara alla frågor under tre timmar, det går inte ens att ställa alla frågor som ska ställas. Men dagen var ändå mycket inspirerande och stämningen var optimistisk, tack vare våra passionerade nätverksmedlemmar och Media Evolution Citys trevliga lokaler.


Läs mer om TEM:s aktiviteter för våra nätverk:

16 mars: Workshop: regeringens riktlinjer kring mänskliga rättigheter >>

24 mars: Miljöträff Energieffektivisering: Innovationer från Skåne >>

26 mars: Workshop: Innovationsagenda Sustainable Healthcare >>

Läs mer om TEM:s nätverk och hur man blir medlem här >>

WORKSHOP INNOVATIONSAGENDA SUSTAINABLE HEALTHCARE MALMÖ 26 MARS OCH STOCKHOLM 14 APRIL


inbjudanworkshopHur ska vi få fler hållbara innovationer i vården? Hur kan vi öka samverkan med näringslivet?  Hur kan vi omsätta detta till ökad export och därmed ökade skatteintäkter? Hur kan vi förbättra innovationsklimatet för en mer hållbar sjukvård? Vilka är vårdens största utmaningar inom miljö och CSR? Vilka är hindren för hållbar innovation i vården?

TEM tar just nu fram en nationell innovationsagenda för Hållbar Sjukvård, på uppdrag av VINNOVA, Formas och Energimyndigheten. För att få ett så bra underlag som möjligt genomförs en rad workshops med en rad olika intressenter inom vårdsektorn.

Vi kommer ha kortare presentationer på temat och diskutera gemensamt bland deltagarna.

För vem:            Målgrupp är bl.a. företag inom life science och miljöteknik, miljöchefer och miljöombud inom vården, näringslivsorganisationer och andra organisationer som arbetar med innovation mm.

När:                     26 mars i Malmö och 14 april i Stockholm kl. 13:30-16:30, mingel efteråt för de som önskar

Var:                     TEM’s lokaler på Stortorget 17 i Malmö – Lokal i Stockholm meddelas senare

Anmälan:        Till erika.olsson@tem.se  senast 6 dagar innan respektive event.

Mer information om denna träff kommer skickas ut och finnas tillgängligt på www.tem.se och www.sustainablehealthcare.se.

Inbjudan workshop 150326

nordik center dumpDu har väl inte missat att vi nu lanserar ett Nordiskt Center för Hållbar Sjukvård? Den 28/5 har vi kick-off i Malmö.  Information om centret finns här>> och information om hur man blir partner finns här >>

UPPDATERING: byte av talare. Mänskliga rättigheter i leverantörskedjan 23/02

Nu är programmet för TEM:s nätverksträff den 23 februari klart!

- Radu Mares, Doctor of Law, Associate SkärmklippProfessor, Raoul Wallenberg Institute

- Sören Andersson, hållbarhetskoordinator, Bengt Dahlgren

- Per Hökfelt, Director of Corporate Sustainability, Sony Mobile Communications

- Rolf Bernro, Senior Development Manager, Corporate Sustainability and Environment, Vattenfall

Vi är redan ca 40 deltagare, men det finns några platser kvar!

Anmäl dig och din kollega till senast den 20 februari.

Vi ses!

Bli medlem i nya Nordiska Centret för Hållbar Sjukvård

Vi har i många år planerat för att formalisera vårt arbete med hållbar sjukvård och med hjälp av finansiering från bla Vinnova bildar vi nu ett nordiskt center för hållbar sjukvård. Du kan läsa mer på www.sustainablehealthcare.se 

Den 28 maj blir det kick-off, troligtvis i Malmöområdet, med intressbildncshcanta talare och bra mingel. Fram till dess ska vi formalisera nätverket, centret och alla projekt vi ska göra framöver. Så nu kan din organisation bli medlem. Oavsett om du tillhör privat eller offentlig sjukvård, är en leverantör inom life science med bra miljöprestanda, är ett miljöteknikbolag med applikationer inom hälso- och sjukvården är du välkommen som medlem. Enskilda sjukhus, vårdcentraler och liknande med en hög ambition inom hållbarhetsområdet deltar dessutom gratis.

Läs mer om vad som gäller för övriga verksamheter här >>

Tveka inte att kontakta oss om du har frågor.

/Daniel Eriksson

Samhäll(et)sansvar

Som CSR konsult jobbar man en del med ambitiösa företag, och spenderar oundvikligt mycket tid i sin lilla bubbla fylld med goda exempel, engagemang, kunskaper och förståelse av CSR problematiken. Bubblan kan bli väldigt bekväm och skön och framtiden kan verka ljus. Samtidigt är bubblan skör, och det krävs inte så mycket att få den att spricka.

Som CSR Specialist jobbar jag med kunduppdrag, utbildningar, ansvarar för CSR Skåne, och pratar även om CSR och hållbarhet i olika sammanhang. Det är precis då, under föredrag för icke-frälst publik som bubblan kan lätt spricka: nej, det är inte givet att alla – människor och företag – förstår allvaret med dagens globala och lokala problem; det är inte givet att framtiden är ljus och världen är på väg att bli bättre. Visst är jag medveten om den dystra bilden, men det är så skönt att fokusera på de goda exemplen från verksamheter som har insett, bestämt sig och börjat agera att man blir lite för optimistisk.

my-desire-to-be-well-informed-is-currently-at-odds-with-my-desire-to-remain-sane

Ibland hör jag att man pratar om ”personligt CSR” eller ”mitt eget CSR” och det gillar inte jag. CSR hör inte hemma på soffan med ett glas ekologiskt rött, inte heller i påsar som sitter i källsorteringsbehållarna under vasken. CSR lever i huvudkontor, inköpsavdelningar, konferenslokaler, fabriksgolv, lastbilar. Där jobbar man med CSR – corporate social responsibility, eller företagsansvar.

Utanför är det samhällets ansvar som gäller. Medvetna konsumenter, bra medborgare. Och den biten av det globala hållbarhetsarbetet är precis lika viktig som CSR.

Varför brister det så mycket där? Det är väl enkelt att börja med den obligatoriska uttjatade sopsorteringen, välja matvaror och kläder noggrannare, kolla upp fonder innan man investerar, cykla eller åka buss de två korta hållplatserna till ICA, prata med barnen om de problem som världen möter idag och visa dem stt eget goda exempel… Ingen rocket science, eller hur?

I praktiken blir det mycket svårt. Ofta upplever man människor som försöker vara hållbara på riktigt som något excentriska, som den här tjejen som påstår sig att inte producera några sopor alls. Det fungerar åt båda hål: en deltagare i CSR-kursen som jag höll förrförra veckan erkände att hon brukar vara en riktig ”ragata” och tortera butiksanställda med frågor om ekologiska och sociala aspekter av varorna (bra gjort tycker jag, inte alls en ragata!). Men frågan är inte hur långt vi ska gå, frågan är när vi äntligen ska börja.

börja

Visst har en del av oss redan börjat, och olika åldersgrupper är olika bra på det där med att vara hållbara. Människor födda någon gång efter 1975 verkar ha leden.

Det visar sig att de flesta socially concerned conscious consumerconsumers (det vill säga människor som vill (1) handla hos företag som ger tillbaka till samhället, (2) arbeta och (3) investera i sådana företag och till och med (4) betala mer för varor och tjänster från dessa företag) är under 40 år.

Människor som idag är 15-35 år gamla värderar “job satisfaction” högre än “financial gains”, till skillnad från sina föräldrar.

Personligen tycker jag (född 1985) att dessa siffror är realistiska. Men hur är det men yngre generationer? Ibland när jag pratar om socialt ansvar med ungdomar (15-20 år gamla) spricker min optimistiska bubbla och faller ner i bitar. Jag brukar använda väldigt många exempel från verkligheten att visa vilka problem som finns, hur hemska många av dem är och hur vi kan ta ställning till dem och försöka påverka. Och då ser man tydligt att många ungdomar inte har någon koll. Jag berättar om ett känt exempel på diskriminering som man själv tycker är mycket uttjatat – men det är knappt någon i publiken som har hört om det. Jag säger att turister som köper kopior av kända märken begår ett brott och finansierar kriminella verksamheter som utnyttjar människor som tillverkar kopiorna – men det är många som tycker att det ändå är OK, man ska ju ha en fin väska.

Samtidigt tycker jag inte att det är något fel på dagens ungdomar, de är varken sämre eller bättre än ungdomar för 50, 100 eller 150 år sedan. Problemet är att de ofta inte vet tillräckligt om dagens problem.

Jag växte upp i en väldigt musikalisk familj där pianot var en familjemedlem. Min mormor köpte pianot ca 1975 (efter några år i kö – shopping á-la Sovjet), ett vackert glansigt Zimmermann med benvita tangenter – elefantbenvita. Jag brukade fascineras över hur fina de tangenterna var, hur släta de kändes under fingertopparna. Hade någon berättat för mig då om tjuvjakten, utrotningshotade djur, och vad elefanter utsätts för, skulle tangenterna inte vara lika fascinerande. (Visst fanns det fler elefanter 1975 – 1 500 000, jämfört med 400 000 idag. Men det gör det inte mer OK att döda djur för deras ben.) Oavsett hur många informationskällor man har (och på den tiden hade jag bara en någorlunda trovärdig källa – min familj), är det de vuxnas (=de kunnigas) ansvar att upplysa och engagera.

Problemet ligger i stort sett i kommunikation: vi pratar alldeles för lite med ungdomar. Vi pratar mycket mot dem – men inte med dem. Det krävs en dialog, en interaktion där vi som kan och förstår ska ha tid och resurser att förklara och bevisa. Denna interaktion ska fortsätta när vi kommer hem från jobbet som CSR specialister, hållbarhetsansvariga eller miljöstrateger, drar på oss mjukisbyxor och pratar med familjen över middagsbordet.

I och för sig gäller det inte bara ungdomar. Under nätverksträffen med TEM:s Miljönätverk förra veckan poängterade en väldigt passionerad talare att människor överhuvudtaget vet så otroligt lite om dagens miljöproblem (hur många vet att svenska insjöarna växer igen lika snabbt som Östersjön?), och att det behövs mer offentliga sammanhang där experter kan slå larm. ”Vi vill klaga!” sa hon. Och det måste vi göra – vi som jobbar med hållbarhet. Vi måste våga klaga, våga vara excentriska ragator.

Brist på relevant information och för svagt engagemang från oss som kan och förstår – det måste vi börja jobba med. Det och sopsortering och ekomaten och allt det andra. Det ansvar som ligger på samhället är precis lika stort som företagens eller statens ansvar.

Lärorik nätverksträff på temat miljöteknik som en del av hållbarhetsarbetet

Onsdag den 28/1 var det dags för nätverksträff med TEMs miljönätverk och den här gången var det Malmö Cleantech City som var värd för eventet. Malmö Cleantech City är en verksamhet under Malmö stad som består av ett miljöteknikkluster (företagsnätverk), ett showroom för miljöteknikföretag (i samma lokaler som nätverksträffen) och en testbädd (matchning mellan innovativ miljöteknik och beställarintressen inom offentlig och provat sektor). Thobias från Malmö Cleantech City hade ordnat en trevlig frukostbuffé med frallor, smoothies och kaffe och efter en kortare introduktion av TEM och Malmö Cleantech var det dags att köra igång dagens späckade schema.

Träffen började med ett timlångt pass med presentationer från bolag från miljöteknikklustret. Det blev ett lärorikt pass med bra uppdateringar från vad som händer inte miljöteknikområdet för tillfället och diskussioner om vad som vill till för att åstadkomma beteendeförändringar, nå fram till kunder mm.

Först ut var Techem som har system för att mäta vatten och värmekonsumtion som man både säljer och hyr ut till fastighetsägare för att skapa mer rättvisa beräknings- och debiteringsunderlag. Man har bland annat sett att systemet leder till bland annat en minskning på 30% i varmvattenkonsumtion hos användarna! Här följde en diskussion om vad som motiverar konsumenter till att upprätthålla beteendeförändringar. Techem hade sett att ”tävlingsmomentet” som incitament fanns med i bilden i ett par månader och att det sedan var ekonomiska besparingar som var det kvarvarande motivet för konsumenten. Nätverket kompletterade diskussionen med referenser till studier som visat att enkel miljörelaterad information, till exempel ”hur många fler villor per år som kan värmas upp”, också motiverar användare till att upprätthålla beteendeförändringen. Enligt dessa studier är det viktigt att informationen är begriplig och presenteras i handfasta enheter (t.ex. antal uppvärmda villor) snarare än abstrakta mått (t.ex. besparade kilo CO2 utsläpp).

Ett annat företag som visade på betydelsen av att möjliggöra beteendeförändringar är Knycer, som presenterade sina energieffektiva torkskåp. Här diskuterade vi bland annat invanda föreställningar och vikten av att kunna komplettera försäljningsargument kring produkten med rådgivning om hur man kan ändra förbrukningsmönster. I exemplet med torkskåp kan det handla om att rådgiva fastighetsägare kring hur man ska kunna boka en tvättstuga och torkrum, för att tiderna ska möjliggöra att man använder betydligt mer energieffektiva lösningar.

Desso väckte intresse med presentation om hur man har ställt om till att arbeta med cirkulär design. Desso tillverkar mattor och startade år 2008 sitt Takeback & Reuse-program, där man tar tillbaka alla sina mattor. Många företag och branscher har en väldigt stor omsättning av material – till exempel byts flygplansmattor ut i snitt en gång per år – så betydelsen av att ställa om produktionen till hållbara lösningar är enormt stor. För att överbrygga tiden det tar tills att Dessos egna mattor kommer tillbaka in i systemet (de har har överlag en livslängd på minst 10-15 år) tar man också hand om de förbrukade mattor som producerats av konkurrenter. Ett kompletterade initiativ som Desso fått mycket uppmärksamhet för är deras insamling av förbrukade fisknät som annars förorenar världens hav men vars material gör sig bra som komponent i mattor. Här diskuterade deltagarna också vilka utsläpp som takeback-systemet själv orsakar, vilket pekar på vikten av att som Desso ha gjort sin hemläxa och kunna demonstrera att man räknat på olika lösningars miljöpåverkan innan man rullar ut program för att öka återvinningen.

HS Kraft talade om olika incitament för att öka utbyggnaden av förnybar energi och Gari Ecopower berättade om hur man arbetar för att screena av de bästa lösningarna för solenergi för fastighetsägare. Frawsen från Gari Ecopower gick igenom de vanligaste teknikerna för solenergi som finns på marknaden idag och berättade om hur han arbetar för att lösa en av miljötekniksektorns stora utmaningar, att hitta leverantörer överlever som organisation lika länge som själva installationen gör.

Efter en fikapaus fortsatte träffen med presentationer från två av nätverkets egna medlemmar.

Martina Uldal från AnoxKaldnes berättade om deras lösningar för biologisk behandling av avloppsvatten. AnoxKaldnes, ett företag som ”består av 1% plast och 99% kunskap”, arbetar med vattenrening ifrån perspektivet att inom varje problem väntar en (affärs)möjlighet att skapa värdefulla lösningar – i AnoxKaldnes fall omvandlar man vattenföroreningar till rent vatten, energi och näring. Det blev även en intressant diskussion om krocken mellan forskning och teknikutveckling som arbetar visionärt och driver mot ständiga förbättringar, och den reella styrningen av många reningsverk idag, som inte sällan karaktäriseras av mer kortsiktiga perspektiv

Francesco Cremona berättade sedan om hur Ecophon har arbetat för en ökad resurseffektivitet. Ecophons arbetar i grund och botten för att skapa en bra inomhusmiljö genom ljuddämpningsprodukter, vilket senare lett till en rad produktutvecklingar som integrerade ljus- och värmekällor, larm, ventilation med mera. Ecophons affärsidé är baserad på ett återvinningstänkande, återvunnet glas står för 70% av materialet som används till produkterna. Francesco berättade om hur företaget gått ännu längre genom att inte bara minska avfallet per producerad enhet, utan att också hittat ett sätt att börja producera ett dräneringsmaterial av avfallet, eller biprodukten.

Sist men inte minst berättade Alnarp Cleanwater Technologies (ACT) om deras lösning för vattenrening förenskilda avlopp, av vilka vi har cirka 700 000 i Sverige. ACT’s system är baserat på biomimetik; systemet med vattenväxter skapar motsvarande ”20 km skogsbäck” hemma på tomten, utan användning av kemikalier. ACT har också med goda resultat varit med i studier om läkemedelsrening och möjliggör en 90-procentig återvinning av fosfor, högst aktuellt i och med att vi har en begränsad tillgång till forfor i världen. Hållbara lösningar ända in i kaveldunets kärna med andra ord. Den intressanta presentationen följdes av livliga diskussioner om (avsaknaden av) tillräckliga politiska lösningar för att bemöta problemen med övergödning vi har i vårt närområde.

Efter den digra mängden presentationer hängde ungefär hälften av de ca 30 deltagarna kvar på gemensam lunch och fortsatta diskussioner, väldigt trevligt tyckte vi! Flera uppskattade att få uppdateringar inom miljöteknikområdet och efterfrågade att vi skulle göra det här temat till en stående punkt, hör gärna av er med önskemål angående detta eller andra uppslag till kommande nätverksträffar!

Nätverken träffas nästa gång på Media Evolution City kl 13:00 den 23 februari, då med temat Mänskliga rättigheter i leverantörskedjan. Varje organisation som är medlemmar i TEMs miljö- eller CSR-nätverk är välkomna att delta med två representanter. Är du inte medlem går det bra att komma och prova på en gång utan kostnad!

Stort tack för alla spännande presentationer och diskussioner och väl mött den 23 februari!

/Erika

Vad gör vi på TEM våren 2015?

Nytt år som rivstartar med massor av olika aktiviteter. TEM har en komplex verksamhet och jag lyckas aldrig riktigt med hisspresentationen, vi gör helt enkelt lite för många och olika saker för att jag ska kunna pitcha det snabbt. Värt att veta är att vi är en stiftelse, men inte har någon finansiering i form av bidrag eller liknande, utan vi finansierar oss själva via projekt och olika uppdrag. Nu har året precis börjat, men redan har vi ett stort antal intressanta uppdrag och så kommer vi så klart ännu få in fler uppdrag vartefter året avancerar.

Några av de saker i gör under våren 2015 för att finansiera oss själva och vår verksamhet hittar du nedan:

  • Bemanna miljösamordnartjänst hos energibolag.
  • Hjälpa den internationella industrikoncernen med GRI.
  • På uppdrag av danska myndigheter utreda tillståndskrav med fokus på BAT hos svenska organisationer som jämförelse med danska.
  • Nätverksträffar med våra miljönätverk och CSR Skåne ska vi hinna med 5-6 stycken. Nästa kommer i morgon på Malmö CleanTech City och i februari har vi en CSR träff med Media Evolution.
  • Genomföra workshop med sydsvenska organisationer kring regeringens nya riktlinjer om mänskliga rättigheter.
  • Ett flertal nya kunder ska läggas upp i vårt system www.lagledning.se  och det är kul att allt fler väljer oss som leverantör av lagtjänster inom bla miljö, sjukvård, kvalitet och arbetsmiljö.
  • Hjälper mindre verksamheter med uppförandekoder och andra interna CSR verktyg.
  • Bilda ett nordiskt center för hållbar sjukvård med bla Vinnova. Kontakta oss om du vill samverka eller ha mer information.
  • Genomföra workshops för innovationsagenda hållbar sjukvård i mars och maj.
  • Utbilda enheter inom regioner och landsting.
  • Utbilda nya chefer och nya miljöombud i ett landsting.
  • Våra egna utbildningar i CSR, hållbar sjukvård, GRI och miljörevision.
  • Utbilda det stora vårdbolaget i miljö.
  • Hjälpa det stora sjukhuset med hållbarhetsredovisning enligt GRI.
  • Hjälpa leksaksföretaget med hållbarhetsredovisning enligt GRI.
  • Koldioxidkartläggning åt stor industrikoncern.
  • Arbete med certifiering åt energibolag.
  • Ett flertal olika utbildningar på plats ute hos kunder, bland annat inom CSR, hållbar sjukvård, miljöledning, miljölagstiftning, GRI och att engagera i hållbarhetsarbetet.
  • Göra klart en nationell innovationsagenda för hållbar sjukvård.
  • Arbetar fram webb/distansutbildningar inom CSR och hållbar sjukvård med en partner.
  • Sen har vi ett antal ansökningar i pipeline med olika partners som förhoppningsvis leder till fler sköna projekt.

/Daniel Eriksson

Hållbarhetstrender 2015

Så här års brukar förutsägelser inom alla möjliga områden dugga tätt, däribland även CSR. Har gjort en internationell spaning bland några förståsigpåare på området, och nedan kommer en sammanfattning av områden som tycks ligga högt på agendan 2015.

Styrelsesammansättning med CSR-perspektiv
För att organisationer ska kunna tackla den mängd av utmaningar som finns på hållbarhetsområdet och för den del alla andra områden, behöver styrelsesammansättningen moderniseras. Förutom att fler hållbarhetsproffs bör ta en plats i denna, bör styrelsen på ett bättre sätt representera en mångfald av kompetenser, etniciteter, kön m.m. Det handlar om överlevnad för en verksamhet att ha en förmåga att kunna upptäcka trender och risker och dra nytta av denna kunskap. Det gör man inte med en homogen sammansättning av styrelsen.

CSR-proffsen stärker sin ställning
Det har ända sedan CSR blev ett ”hett” område gått en inflation i folk som kallar sig CSR-proffs, men som knappast lever upp till förväntningarna på att verkligen kunna guida en verksamhet på vägen mot hållbarhet. Under 2015 kommer trycket på dessa proffs att öka. De måste kunna leverera lösningar som genererar verkligt värde för verksamheten och inte bara putsa lite på CSR-fernissan. Detta ställer så klart krav på djup kunskap på området, flexibilitet och engagemang. De som har denna förmåga kommer att få större mandat, medan de andra så småningom kommer att sållas bort. Och förhoppningsvis leder detta till att fler och fler hållbarhetschefer får plats i företagets ledningsgrupp.

CSR blir än mer globalt med fokus på mänskliga rättigheter
Det är inget nytt att många verksamheter har sin största påverkan långt ifrån huvudkontoret, i de utvecklingsländer där den faktiska tillverkningen sker. Under 2015 kommer CSR-programmen att bli mer anpassade till lokala förhållanden och en ökad fokus kommer på mänskliga rättigheter i de länder där man verkar. Detta inte minst efter att president Obama proklamerat att USA ska upprätta en nationell handlingsplan för företag och mänskliga rättigheter och FN undersöker möjligheterna att upprätta ett legalt bindande fördrag om företag och mänskliga rättigheter.

”Big data” löser hållbarhetsproblem
Ökad förmåga att hantera stora datamängder (Big Data), samt förbättrad kommunikationsteknik gör det möjligt att lösa storskaliga sociala och miljömässiga problem. Ett exempel är organisationen Palantir som inom området ”philanthropy engineering” motverkar trafficing genom en teknologi som integrerar olika databaser, analyserar samband för att bygga mål mot förövare, samt hjälper offer genom att snabbt koppla samman dem med organisationer som kan bistå dem.

Ett annat exempel är taget från sjukvården där IBM Watson gått samman med Memorial Sloan Kettering Cancer Centre för att möjliggöra evidensbaserad diagnostik och behandling av cancerpatienter. Andra intressanta organisationer att hålla koll på är DataKind and Silk.co

Medarbetarna viktiga CSR-ambassadörer
Det blir allt viktigare för arbetstagare att jobba för en verksamhet vars värderingar sammanfaller med de egna. De verksamheter som lyckas visa att de inte bara jobbar för ekonomisk vinning utan även kan presentera andra syften, kommer att attrahera de bästa förmågorna i branschen. Men det handlar inte bara om att dra till sig de stora talangerna, arbetsgivare måste framöver se till att varje arbetstagare förstår sin roll i att skapa värde för världen inte bara för företaget.

Lyckas man med detta får medarbetarna en mycket viktig funktion som ambassadörer för företaget och dess produkter. Deras budskap blir så mycket starkare och väger så mycket tyngre än vilken reklamkampanj som helst. Och självklart blir det allt viktigare för framtidens konsumenter att välja produkter från ansvarstagande verksamheter.

Övrigt….
• Så klart ska verksamheter jobba med de hållbarhetsfrågor som är mest väsentliga för deras verksamhet. Detta som underströks ytterligare av GRI:s nya riktlinjer för hållbarhetsredovisning, G4, som kom 2013.
• En annan självklarhet är att koppla hållbarhetsfrågorna till affärsverksamheten. Men eftersom jag inte tror att alla är där ännu, kan detta inte nog poängteras.
• Och ja, CSR kanske inte är hippaste begreppet längre. Fler verksamheter använder istället ansvarstagande (CR), eller någon annan hållbarhetssynonym för att visa att de jobbar med frågorna.

Mer…

/Marie Pettersson

God Jul och Gott Nytt År!

granGod jul och gott nytt  år önskar TEM!

Vi tackar alla kunder och kontakter för i år! Kontoret öppnar igen 5/1 -15.

2014 har varit ett händelserikt år för oss på TEM med massor av intressanta uppdrag och projekt. Vi tror och hoppas att 2015 kommer att bli minst lika intressant! Vi vill tacka alla våra kunder, samarbetspartners och nätverksmedlemmar för året som gått och hoppas på fortsatt gott samarbete framöver.

Nu startar vi ett nordiskt center för hållbar sjukvård

nordik center dump

I samband med den nationella innnovationsagenda för hållbar sjukvård som vi på TEM tar fram på uppdrag av Vinnova har vi fått utökad finansiering för att få ett nordiskt centrum för hållbar sjukvård på plats. En första hemsida är uppe på www.sustainablehealthcare.se och en kick-off för själva centret kommer att gå av stapeln i maj 2015. Till dess ska vi samlat ett stort antal aktörer som medlemmar och partners till centrumbildningen.

Planerna för en centrumbildning har funnits länge och i praktiken har TEM redan fungerat som en samordnare för ett oformaliserat centrum under många år. I centret kommer vi samla alla aktörer inom området, som NGO:s, privat och offentlig sjukvård, näringlivs- och branschorganisationer, företag samt universitet och institut. Målen är bland annat att definera en ny bransch, skapa nya innovationer, höja statusen på området, öka export och skapa fler arbetstillfällen.

Området är stort och komplext och kan åskådliggöras med bilden nedan som visar hur området spänner över många olika branscher. Så tvärsektoriellt och tvärvetenskapligt är ledorden.

företagskluster

Goda exempel från Skåne

TEM fyller 30 år i hållbarhetsbranschen 2014.

Under dessa år har vi jobbat med en mängd spännande projekt och har skaffat många goda vänner. Och detta firade vi den 9 december med en spännande nätverksträff och ett trevligt 30-årskalas!

Träffen den 9 december var årets sista och största nätverksaktivitet som vi anordnade för medlemmar i våra nätverk, CSR Skåne och Miljönätverket, men även för andra gäster och nya organisationer. Träffens tema var ”Goda exempel från Skåne”. Det var fullsatt med över 50 deltagare som kom för att inspireras av goda exempel från Skånes ledande verksamheter!

20141209_150351_resized

Träffens första talare var Rosman Jahja som jobbar med hållbarhetskommunikation på Trelleborg AB, ett av Skånes och Sveriges ledande industriföretag. Han berättade om digitala trender inom hållbarhetskommunikation, så som webbsidor med mindre text och mer video och interaktion, sociala medier och andra digitala verktyg. Hållbarhetskommunikation ska vara intressant och engagerande på individnivå, både för externa och interna intressenter. Dessutom är det viktigt att vara kreativ utan att glömma kopplingen till verksamheten: till exempel, Trelleborg AB skapar specialiserade appar som gör det smidigare för ingenjörer att genomföra olika kalkyl. Dessa appar fungerar även som ett utmärkt marknadsföringsverktyg.

20141209_150153_resizedRosman Jahja, CR Communications and Internal Communications Manager på Trelleborg AB

 

Nästa talare fortsatte inom det digitala temat: Jenny Berg Nilsson, Senior Vibe Manager och ansvarig för CSR-grupp på Massive Entertainment, presenterade CSR-arbete på ett av världens största dataspelbolag, det Skåne-baserade Massive. Branschen är ny och dynamisk, och där finns en enorm potential för CSR-arbete – både uppströms (leverantörskedjan, IT-lösningar) och nedströms (påverkan av dataspel på användare och tillverkares ansvar).

Evelina Jönsson, legitimerad arbetsterapeut och projektledare på Furuboda Arbetsmarknad, pratade om en hållbar och inkluderande arbetsmarknad. Furuboda är en ideell förening med över 4000 medlemmar och med säte i Skåne. En av dess verksamheter, Furuboda Arbetsmarknad jobbar stenhårt för att hjälpa både funktionshindrade människor komma ut på arbetsmarknad OCH företag att handleda anställda med särskilda behov. Evelina berättade om ett värdefullt och intressant projekt där Furuboda Arbetsmarknad samarbetar med Region Skåne och försöker göra den skånska arbetsmarknaden bättre och öppnare.

20141209_154741_resizedEvelina Jönsson, legitimerad arbetsterapeut och projektledare på Furuboda Arbetsmarknad

 

Det går inte att prata om goda exempel från Skåne utan att Region Skåne är med i diskussionen! Mikael Stamming, Region Skånes utvecklingsdirektör, presenterade Skånes utvecklingsstrategi – Det öppna Skåne 2030. “Vad trevligt med så mycket positivt om Skåne!”, som en av våra gäster sa. Mikael Stamming gick igenom de fem prioriterade ställningstagandena och berättade om några spännande projekt som planeras i den närmaste framtiden, som till exempel höghastighetsbanor som ska länka Malmö/Köpenhamn med Göteborg och Oslo. Att göra Skåne till internationellt föredöme är ett övergripande mål för Region Skånes utvecklingsstrategi!

20141209_160521Mikael Stamming, Region Skånes utvecklingsdirektör

 

Kristina de Geer, Region Skånes miljösamordnare, gav en bra inblick i Region Skånes miljöarbete. Hon gick igenom Regionens alla miljömål och sedan fokuserade på två – Fossilbränslefri och klimatneutral verksamhet och Hållbar resursanvändning. Enligt Kristina, går utvecklingen av miljöarbete i en positiv riktning: just nu byggs 6 vindkraftverk åt Region Skåne som kommer att motsvara c:a 40 procent av Regionens elbehov. Om 5 år ska Skåne vara fossilbränslefritt och fungera i enlighet med ett nytt hållbart konsumtionsmönster med minskad mängd avfall.

Efter en kort avslutning av TEM:s Marie Pettersson som berättade varför TEM också är ett gott exempel från Skåne fortsatt kvällen med en 30-årsfest hos oss på TEM. Tack alla ni som kom att fira med oss!

Vi välkomnar även nya medlemmar i CSR Skåne: Furuboda Arbetsmarknad, Stena Fastigheter och Massive Entertainment!

Nätverksträff den 9 december: program

Den 9 december träffas medlemmar i TEM:s nätverk på Scandic Stortorget i Malmö för årets sista och största nätverksträff med tema Goda exempel från Skåne.

programTräffen börjar kl. 14:30 med en kort inledning från TEM:s Daniel Eriksson som ska presentera TEM:s nya tjänster och utbildningar.

Efter Daniel ska Rosman Jahja, CR Communications and Internal Communications Manager på Trelleborg AB, berätta om digitala trender i hållbarhetskommunikation.

Vi fortsätter med det digitala temat i nästa presentation. Jenny Berg Nilsson, Senior Vibe Manager och ansvarig för CSR-grupp på Massive Enternainment, ska presentera CSR-arbete på ett av landets största dataspelbolag.

Sedan lämnar vi ord till Evelina Jönsson, legitimerad arbetsterapeut och projektledare på Furuboda Arbetsmarknad, som ska berätta om hur man skapar en hållbar och inkluderande arbetsmarknad.

Efter en kort paus ska träffens nästa talare, Region Skånes utvecklingsdirektör Mikael Stamming presentera den regionala utvecklingsstrategin.

Kristina de Geer, Region Skånes miljösamordnare, kommer att berätta om det interna miljöarbete på Region Skåne.

Marie Pettersson, TEM, avslutar träffen med en kort resumé av TEM:s första 30 år i hållbarhetsbranschen.

Vi ser fram emot en spännande och intressant träff!

______________________________________________________________________________

Om din organisation vill gå med i TEM:s nätverk eller om du vill veta mer om våra aktiviteter, läs mer här eller kontakta oss.

______________________________________________________________________________