Endagskurs CSR – ansvarstagande i praktiken

Nästa tillfälle för TEM:s uppskattade CSR – ANSVARSTAGANDE I PRAKTIKEN.

I början av våren, den 9 mars 2016, håller vi på TEM i vår populära endagskurs CSR – ansvarstagande i praktiken.

Kursen fokuserar på praktiska arbetsmoment inom CSR och ger verktyg och vägledning i hur man inleder ett CSR-arbete, vilka aspekter man bör fokusera på, hur prioriteringen sker och hur resultatet kan kommuniceras.

Ett axplock av ämnen ur kursen:

CSR – ansvarstagande i praktikenUtbildningen innehåller även arbetsmoment i form av gruppdiskussioner och workshops. Lunch och fika ingår.

Det finns lediga platser kvar!

Till anmälan >>


AnnaKursledaren Anna Yelistratova är TEM:s CSR Specialist med en lång erfarenhet från arbete med hållbarhetsfrågor i olika verksamheter i Sverige, Danmark och Östeuropa. Hon håller även utbildningar och ansvarar för nätverket CSR Skåne. Anna är kommunikationsvetare med breda språkkunskaper och spetskompetens inom hållbarhetskommunikation och redovisning enligt GRI G4.


Kontaktinformation för frågor kring kursen:

anna.yelistratova@tem.se

0708 92 73 03

tem@tem.se

040 606 55 80

Vi ses den 9 mars!

Innovationskluster energieffektiv sjukvård

Nu startar vi ett innovationskluster kring energieffektiv sjukvård med statlig finansiering. Klustret kommer bildas som ett sub-kluster under Nordic Center for Sustainable Healthcare och är öppet för MedTech med bra miljöprestanda, miljöteknikbolag, sjukhus, vårdinrättningar mm. Du kan läsa mer på NCSH:s hemsida >>

/Daniel Eriksson

Vilken bil ska jag egentligen köpa?

Familjen har växt och vi behöver en lite större bil. Min gamla som hållit i många år var en etanolbil, Volvo V50, och ur många perspektiv var väl inte etanolbil det mest lyckade köpet, men det var en miljöbil och mina intentioner var goda. Men som sagt var, nu behöver vi en större bil för att få plats med barnvagnar, cyklar, bilbarnstolar, 3-4 veckors packning osv, men vilken ska jag köpa?

Ingen bil är naturligtvis det bästa alternativet, men med Gotlandsresor tre gånger per år funkar det helt enkelt inte med tåg för hela familjen med packning och hyrbil blir för dyrt att hyra 4 veckor per sommar, en vecka till jul, en vecka till påsk/sportlov och till lite andra utflykter och en och annan jobbresa. Så bil måste det bli, tyvärr får jag säga. Hade gärna lagt pengarna på något roligare. Till vardags är det cykel och buss som gäller, så det är framförallt längre sträckor bilen behövs och då pratar vi 10-tals mil och inga ”bilresor under 5 km är löjliga” eller vad nu Malmö hade för slogan.

För ett par år sedan hade gasbil känts som det självklara alternativet, men idag vet jag inte? Hur ser framtiden ut för gasbilar, vilka märken finns, vad är andrahandsvärdet? Tycker att det är ganska tyst om gasbilar just nu, dessutom är det väl fortfarande en hel del naturgas i systemen? Varför är det tyst om gasbilar, är det något jag inte vet, finns det bra gasbilar med ett par/tre år på nacken, är det bara Passat nu V70 gas inte görs längre? Blir det fler tankställen eller har det stagnerat?

Elhybrid kan ju vara ett bra alternativ men oftast för dyra för min plånbok. En bättre begagnad elhybrid känns lite riskfyllt, har står det till med batterierna, hur kollar man det? Dessutom finns det inte så många förutom Prius, Lexus och nåt märke till. En ny elhybrid i rätt storlek (tex V60, Lexus) är svårt att lösa ekonomiskt om man som jag inte har tjänstebil och de förmåner det för med sig. De flesta elhybrider jag har tittat på har dessutom inte så imponerande km-förbrukning vid långfärder där fossilmotorn får jobba istället för batterierna.

Elbil, en större Tesla hade så klart varit drömmen, men prisnivån är alldeles, alldeles för hög. En bättre begagnad elbil känns även det lite riskfyllt, hur kommer batterierna att funka, finns det överhuvudtaget lite äldre elbilar som har lite storlek och räckvidd? Supermiljöpremien räcker tyvärr inte till för att göra bilarna attraktiva för mig, där har norrmännen nåt att lära oss.

Diesel, är själv lite skeptisk mot att snåldieslar lanseras som miljöalternativ, inte minst efter Volkswagens klassiska inspel i debatten. Är snåldiesel ett bra alternativ? Fortfarande är det fossilt, fortfarande kommer det otrevliga ämnen ur avgasröret (oavsett hur bra partikelfilter du har renar de inte allt) men vissa bilar ger en mycket låg km-förbrukning, oftast lägre än el-hybrider så vitt jag har sett.

Bensin/Etanol, känns helt uteslutet i dagens läge och känns som teknik på väg bort.

Så vad ska jag köpa som funkar med en normal plånbok, ett ganska specifikt behov och ett stort miljöintresse? Jag har verkligen ingen aning och snart är det sportlov, det får kanske bli en takbox!

/Daniel

Nu startar vi konferensen CSR Øresund 19 maj 2016

Under 2016 återstartar vi vår CSR-konferens efter ett par års vila. Vi kommer 19 maj 2016 arrangera CSR Øresund tillsammans med Fair CSR i Danmark. Konferensen kommer att arrangeras vartannat år i Danmark och vartannat i Sverige.

csr öresund

Mer information finns på www.csroresund.com som är under konstruktion och kommer uppdateras efterhand. Om du redan nu har frågor kring sponsring, ställa ut, talare eller deltagande, kontakta oss gärna på tem@tem.se eller 040-606 55 80

Bilder och presentationer från tidigare konferenser inom CSR (CSR syd och CSR North) som TEM arrangerat hittar du här >>>

Hållbarhetstrender 2016

2015 var på många sätt ett omvälvande och dramatiskt år i världen. Krig, flyktingkatastrofer, terrorattentat och klimatrelaterade naturkatastrofer satte sina spår. Detta kommer på många sätt att påverka det kommande året och hur vi ser på och jobbar med hållbarhetsfrågor. Det är stora utmaningar vi ser både vad gäller de problem som behöver lösas men även för det grundläggande hållbarhetsarbetet i verksamheten när en turbulent omvärld ställer stora krav på omställning. Här kommer några av de trender som kommer att påverka hållbarhetsarbetet 2016.

Innovativ integration
I flyktingkrisens spår krävs långsiktigt hållbara lösningar för en effektiv integration i samhället av ett stort antal nyanlända med mycket skiftande förutsättningar. Detta är av yttersta vikt både ur den enskilda individens perspektiv och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Det kommer inte att finnas enbart en lösning för detta, utan för att vi ska lyckas kommer en uppsjö av olika lösningar anpassade efter olika gruppers möjligheter och behov att behöva utarbetas. Ett antal aktörer i samhället behöver bidra med olika pusselbitar för att det här ska fungera. Ett öppet och smidigt samarbetsklimat och ökad flexibilitet i systemen är några framgångsfaktorer.

Många nya idéer och initiativ behöver komma till stånd både i näringslivet och offentlig sektor. För att främja sådana idéer har pengar hos t.ex. Tillväxtverket avsatts för projekt som syftar till snabbare integration. Förhoppningsvis kan några av dessa projekt ge oss verktyg för denna utmaning.

Förändrade förutsättningar i klimatproblemens spår
I Paris godkändes klimatavtalet av 95% av världens regeringar. Intentionerna är goda men vad som konkret kommer att komma ut av ”fluffiga” formuleringar om balans mellan utsläpp och koldioxidsänkor, samt om strävan efter att maximalt nå en temperaturökning på 1,5 oC, är tämligen osäkert. Klimatförändringarna kommer att påverka företag och andra verksamheter på en rad områden och det gäller att vara förberedd på den omställning detta innebär.

För vissa branscher leder det kanske till ökad efterfrågan på en produkt, medan det för andra verksamheter kan betyda att en marknad försvinner. Leverantörers förmåga att leverera och tillgång på en ett visst material eller produkt kan också påverkas. Att väga in klimat som en viktig parameter i riskbedömningar för hela verksamhetens fortlevnad blir därför allt vanligare under 2016. För att verksamheter ska vara väl rustade krävs också i många fall ett mer utvecklat samarbete mellan olika avdelningar på företaget som miljö-/hållbarhet, marknad, ekonomi etc.

För att temperaturökningen ska hålla sig på önskad nivå krävs implementering av en rad lösningar snabbt. I en tid när världspolitiken inte förmår att ta beslut om de förändringar som måste ske kan företag spela en avgörande roll genom att gå före.

Större fokus på hållbara investeringar
För varje år som går blir hållbarhetsprestanda en allt viktigare parameter för investerare vid bedömningen av ett företag. I en studie av Morgan Stanley´s Institute for Sustainable Investing från april 2015 kom man fram till att hållbara investeringar vanligtvis innebär likvärdig avkastning jämfört med andra investeringar och att avkastningen i många fall blev högre än för traditionella investeringar.

Påverkan från klimatförändringar, annan miljöpåverkan och sociala faktorer vägs t.ex. in i investeringsstrategier hos både Goldman Sachs och Citi. Trenden går tydligt mot att inkorporera ESG (Environmental, Social Corporate Governance) data i investeringskriterier. Företagen behöver därför se till så att hållbarhetsdata analyseras, kommuniceras och vägs in i verksamhetens strategiarbete.

Det FN-stödda initiativet Principles for Responsible Investment (PRI) är ett snabbväxande nätverk av investerare som jobbar tillsammans för att praktisera hållbara investeringar. Och värdet av de hållbara investeringarna ökar ständigt.

En än så läge liten, men viktig trend är att investerare allt mer efterfrågar långsiktigt hållbart beslutsfattande i verksamheter istället för beslut frammanade av den kortsiktiga vinstmaximerande kvartalsekonomin som länge rått.

Förändrat miljöledningsarbete med ISO 14001:2015
Om 2015 var året då den nya miljöledningsstandarden ISO 14 001:2015 kom, så blir 2016 året då många verksamheter febrilt kommer att arbeta med att implementera de nya kraven i sina verksamheter. De flesta av oss som jobbar med hållbarhetsfrågor välkomnar att ledningen nu ska vara mer drivande i miljöarbetet och att kopplingen mellan miljöarbetet och verksamhetens strategi ska bli tydligare. Vi ser även fram emot att miljöledningsarbetet närmar sig riktlinjerna för hållbarhetsredovisning med krav på intressentdialog och större fokus på leverantörs- och värdekedja.

Förhoppningsvis blir 2016 året då de olika systemen och riktlinjerna för miljö- och hållbarhetsarbete allt mer närmar sig varandra och att fler och fler verksamheter kan sjösätta ett systematiskt hållbarhetsarbete som inkluderar alla relevanta delar av standarden för socialt ansvarstagande, ISO 26 000.

/Marie Pettersson

Låt julklappen bli en del av ert CSR-arbete

Trenden med att ge bort välgörenhet ökar stadigt, i år var intresset så högt att svenskarna själva ansåg att det skulle varit årets julklapp. Flera företag har uppmärksammat detta och allt fler väljer nu att bidra till välgörenhet i stället för att köpa ytterligare ett samlarglas till sina anställda.

Att skänka en julklapp som gör gott blir dessutom en del av arbetet med CSR i verksamheten. Gåvor som ger social, ekonomisk eller miljömässigt nytta är ett sätt att ta ansvar för sin påverkanssfär. Allt som ger positiva effekter i omgivningen är en del av arbetet med corporate social responsibility och förutom att förändra världen till det bättre skapas dessutom goodwill för företaget vilket kan ge direkt avkastning vid rekrytering, kundkontakt etc.

För att optimera arbetet med CSR bör arbetet vara kopplat till verksamheten på något sätt. Därför kan det vara värt att fundera lite extra på vilken sorts välgörenhet som bäst lämpar sig för just er. En vårdcentral gör kanske bäst i att skänka vaccinationer medan ett café kan skänka kaffeplantor. Just så specifika gåvor, bland mycket annat, erbjuder vår nätverksmedlem IM vilket gör det möjligt att hitta något som passar just ert företag perfekt. Kanske en teddy-björn för trygghet? Eller ett mikrolån till en kvinna i Malawi?

Istället för att anpassa gåvan kan man anpassa området den verkar i. Lokala företag arbetar ofta med socialt ansvarstagande på en lokal nivå eftersom det är där både kunder och andra intressenter finns. Detta är något som Skåne Stadsmission har tagit fasta på då de hjälper utsatta personer i Skåne. En gåva som gör gott lokalt ger en direkt vinst för både lokalsamhället och för företaget och visst är det trevligt att få se med egna ögon hur gott ens julklapp gjort.

Sen finns det även mer generella gåvor som är menade att passa de flesta företag. Hand in Hands arbete med fattigdomsbekämpning är ett sådant exempel. Även Hungerprojektets julkampanj – vem vill inte bekämpa svält? De har arbetat ut tre kategorier för att företagen ändå ska ha möjlighet att anpassa sin gåva efter verksamheten (Entreprenörskap och mikrofinans, Kvinnors ledarskap och Flickors rättigheter) men grundtanken i alla kategorierna är den samma, avskaffa svält och fattigdom. Dessutom erbjuder de företag möjligheten att besöka deras projekt i Afrika så att de direkt kan se hur deras gåva kommer till nytta.

Valmöjligheten är alltså stor när det gäller julklappar och det kan tyckas svårt att bestämma sig. Men det är ändå ett angenämt problem. Och visst är det härligt att allt fler försöker sprida mer glädje i världen? Det är ju trots allt det som julen handlar om!

/Linnea Turnstedt

Paris – bara början

 

cop21logo

Ingen har väl missat den historiska händelsen att ett klimatavtal nu godkänts i Paris. Många var oroliga för en upprepning av de misslyckade klimatförhandlingarna i Köpenhamn men nu har alltså en majoritet av världens länder lyckats enas om en gemensam klimatstrategi.

Eftersom avtalet i FN skulle bygga på konsensus tog det lång tid innan det slutgiltiga utkastet kunde presenteras och vissa bitar har tyvärr fallit bort, bland annat en av punkterna som EU har kämpat för: en 50 % utsläppsminskning till 2050. Denna är nu ersatts med en vagare formulering där det skrivs att det under andra hälften av århundradet ska uppnås en balans mellan utsläpp orsakade av människor och koldioxidsänkor – alltså ett netto-utsläpp på 0. En sådan vag formulering är en svaghet men paragraferna skickar ändå ett tydligt budskap till omvärlden. Även om det inte ställs krav på ett helt fossilbränslefritt samhälle skickas en signal att marknaden kommer att minska vilket kommer att förändra var framtida investeringar placeras. En osäkrare marknad inom fossila bränslen leder till att investerarna börjar att leta efter mer stabila placeringar. Förhoppningsvis en mer hållbar bränsleförsörjning och teknik.

Ett av de fastslagna målen är att inte öka den globala medeltemperaturen mer än 2° C. Det följs dessutom av ett ännu hårdare mål där länderna ska sträva efter att hålla ökningen så låg som 1,5° C. I praktiken kommer det här att innebära att de fossila bränslena behöver fasas ut långt innan 2100. Ländernas löften är dock inte tillräckliga för att nå detta mål i dagsläget och därför är den punkt i avtalet som gäller revidering av löftena extra viktig. Enligt avtalet ska länderna att se över sina planer vart 5:e år och sedan frivilligt besluta om ambitionsnivån ska höjas. Det öppnar för möjligheten att i framtiden få ännu skarpare miljöarbete allt eftersom tekniken och behovet utvecklas. Huruvida dessa revideringar blir tillräckliga eller inte får framtiden utvisa.

Avtalet, som börjar gälla 2020, är underskrivit av 195 länder. Många av dem är direkt drabbade av miljöförändringar som stigande havsnivåer etc och för dessa finns ett område gällande ekonomisk ersättning och hjälp för att finansiera klimatomställningen. Dock ligger detta inte under den bindande delen i avtalet vilket gör att det inte finns något tvång för de andra länderna att bidra. Därmed riskeras en resursbrist att uppstå i fattigare ländernas arbete med omställningen. För att ha en chans att nå 1,5-graders målet måste alla länder förbättra sitt miljöarbete avsevärt och för att det ska vara möjligt måste alla ha förutsättningar att ställa om.

Som så ofta är fallet med konsensus-avtal hade man önskat skarpare formuleringar och hårdare krav. Men oavsett så är det ett avtal värt att firas för aldrig tidigare har så många länder enats om en så viktig klimatåtgärd. Även om vi fortfarande kommer att behöva arbeta hårt för att uppnå en hållbar utveckling är det nu under andra förutsättningar.

Som Bill McKibben, grundare av klimatrörelsen 350.org, sa:

”Det här räddade inte planeten men det kan ha räddat chansen att rädda planeten”

/Linnea Turnstedt

Har externrevision av miljöledningssystem förlorat sin betydelse?

Man hör ofta i branschen att man inte kan lita på ett certifikat på exempelvis ISO 14001 från Kina. ”Man kan köpa det på vilken marknad som helst” säger svenska revisorer lite föraktfullt. Men hur står det till med de svenska certifieringarna? Kan man lita på dem? Nej hävdar jag och riskerar att trampa många på tårna. Jag har varit ute hos många verksamheter i höst som klarat externrevisionerna galant och i många fall utan någon som helst avvikelse. När jag granskat i efterhand så har jag hittat massor, i ett fall 35 ”trettiofem” avvikelser/lagbrott/missade delar i standaren hos en verksamhet som klarade sin certifiering galant ett par veckor innan. Detta kan inte vara OK. Vad beror då detta på? Det finns naturligtvis många förklaringar.

1 Kompetensen hos revisorer. Revisorer med kunskap i t.ex. kvalitet ska även granska t.ex. miljö, det går ofta så där. I ett fall hade de endast läst protokollet från ledningens genomgång och sen godkänt verksamheten. I ett fall upplevde kunden att personen satt och tjatade om informationssäkerhet då de skulle revidera miljö och visst var revisorns kompetens just inom informationssäkerhet och inte miljö.

2 Revisorer är konsulter och konkurrensen är hård. Man friar hellre än fälla för att man inte vill förlora en kund. Alldeles uppenbart i många fall.

3 Revisorer vill inte vara revisorer utan vill leka rådgivare. Man trivs inte med sitt jobb och vill dessutom fakturera fler timmar med olika guider, utbildningar och mallar. Jämför gärna med ekonomiska revisorer som i uppmärksammade fall samtidigt varit rådgivare internt i de organisationer de granskat, inte så lyckat. Revisionen blir då ett tillfälle till merförsäljning snarare än revision. I förekommande fall händer det även att revisorer endast sätter väldigt tveksamma avvikelser på tjänster/insatser som gjorts av ”konkurrenter”.

4 Många externrevisorer är underkonsulter och får dåligt betalt av certifieringsorganen och vill lägga så lite tid som möjligt på varje revision. Mer avvikelser, mer pappersarbete och mindre betalt.

5 Många revisorer har en övertro på ledningssystem för ledningssystemet skull, inte som det verktyg det egentligen är. Miljöledningssystem ska leda till bättre miljöprestanda, inte blanka revisionsprotokoll för att göra kunden glad och skapa mysig stämning under revisionen.

Samtidigt finns det trender som ytterligare kan försvåra arbetet ytterligare:

1 Man går mer och mer mot integrerade ledningssystem vilket kommer att innebära att revisorerna ska granska mer och då naturligtvis får mindre kompetens inom varje område.

2 Revisorerna vill komma oftare och oftare. När jag började i branschen kom externrevisorerna var tredje år för att omcertifiera, däremellan var det internrevisioner. Sen ville de komma vartannat, sen varje och nu helst var nionde månad. It´s all about the money.

3 Brist på praxis eller praxis kommuniceras inte mellan revisorer – olika revisor tycker diametralt olika vad gäller specifika frågor vilket undergräver förtroendet för hela systemet och standarden, kommer att vara än mer problematiskt med nya ISO 14001 innan det någorlunda har satt sig.

4 Antalet dagar revisorer vill vara på plats ökar något otroligt. Har exempel från landsting och liknande där det spenderas oerhört många dagar på plats varje år eller var nionde månad, och det utan att hitta något speciellt. För man vill ju behålla kunden. Jag är mest fascinerad att de hittar nåt att granska och prata om under så pass många dagar.

Vad kan vi då göra för att svenska certifikat ska vara värda mer än ett kinesiskt köpt på den lokala marknaden?

1 Se nya ISO 14001 som en nystart och återinför respekten för ett ISO-certifikat som är minst sagt skamfilat idag. ISO 14 001 ska vara ett verktyg för att öka miljöprestandan och i slutändan skapa affärsnytta, det ska inte vara ett nödvändigt ont som ingen längre egentligen efterfrågar förutom av slentrian i upphandlingar.

2 Som beställande verksamhet, våga ifrågasätta revisorn om de vill ha 14 dagars revision om året när ni hade 5 för tre år sen. Gäller inte minst upphandlare i offentlig sektor som tror de sparar pengar genom att pressa dagspriset, det man förlorar på karusellen tar man igen på gungorna…

3 Se över kompetensen hos revisorer. En revisor med expertkunskap på energiledningssystem i pappersbruk ska inte revidera miljö på ett kemiföretag.

4 Sluta att certifiera offentlig sektor, dyrt, finns inga kundkrav och skapar massor av byråkrati som minskar resurserna till mer väsentligt miljöarbete. Interna revisioner och certifikat räcker gott, särskilt som landsting och kommuner i många fall själva har högre kompetens i sin bransch än de revisorer som kommer och granskar.

5 Skapa utrymme i systemen för inspirerande projekt. Nästan undantagslöst ligger alla intressanta, innovativa och framåtskridande projekt och insatser utanför ledningssystemen. Det vill säga det bästa man göra styrs inte från miljöledningssystemet utan görs ”vid sidan om”. Innovation och nytänkande projekt passar inte in då systemen upplevs som för byråkratiska. Så många organisationer gör massor av fantastiska miljöinsatser samtidigt som man fortsätter räkna plastmuggar och kopieringspapper som mål i ledningssystemet. Och det kan väl inte en revisor med det minsta miljöintresse tycka är kul.

Over and out! God jul!

/Daniel Eriksson

Insatser för hållbar utveckling i Skåne – Medlemsträff hos Lunds Hållbarhetsforum

Onsdagen den 9:e december samlades medlemmar i TEM:s nätverk samt gäster hos Lunds Universitets Hållbarhetsforum för årets avslutande träff. Insatser för hållbar utveckling i Skåne var temat och vi fick som vanligt lyssna på flera intressanta talare som belyste ämnet. Begreppet Hållbar utveckling innehåller en mängd aspekter och en diskussion kring det är inte komplett utan input från olika intressenter, så väl offentliga som privata. Just därför erbjöd träffens program en blandning av talarna från universitet, kommuner, statliga verk samt näringslivet.

Det var Bengt Holgersson, Styrelseordförande på Lunds Universitets Hållbarhetsforum som inledde träffen med att berätta om verksamheten. Idén med forumet är att det ska fungera som en paraplyorganisation för all hållbarhets forskning på universitetet samt som en bro mellan samhälle och akademi. Forskning och näringsliv har tillsammans en både kompetens och verktyg för att påverka utvecklingen i samhället åt rätt håll.

IMG_0671

Vi välkomnades av Lunds Hållbarhetsforum

Katarina Scott, projektledare på Future by Lund var dagens andra talare. Även de på Future by Lund arbetar med att knyta samman olika aktörer i samhället. Här ligger dock huvudfokus på innovation och plattformen strävar efter att underlätta för samarbeten inom temat Hållbara städer. Stadens hållbarhet är givetvis en viktig del i arbetet för en generellt hållbar utveckling i Skåne. I en miljö som offentligt uppvisar goda exempel och projekt skapas förhoppningsvis ett allmänt intresse och engagemang för frågorna. Så att öka de Skånska städernas attraktionskraft som ”hållbara” kan ge positiva effekter även på annat håll.

IMG_0679

Future by Lund är en innovations plattform.

Camilla Alfredsson talade i egenskap av CSR-samordnare för inköp och upphandling på Helsingborgs Stad. Camilla är myndighetens första CSR-samordnare vilket är ett tydligt tecken på att hållbarhet står högt på agendan nu. Helsingborgs Stads ambition är att ställa sociala, etiska och miljömässiga krav i upphandlingar och effektivt kontrollera hur stadens leverantörer rent praktiskt arbetar utifrån kraven och följer regelverken. Nu kommer Camilla att kunna arbeta ännu mer med dessa frågor och i och med att staden är en så pass stor upphandlare kommer hennes arbete att få stor genomslagskraft. Bra initiativ tycker vi här på TEM!

IMG_0688

Helsingborg Stads CSR-ansvarig för inköp och upphandling.

Efter fikapausen var det dags för Daniel Eriksson, grundare av Nordic Center for Sustainable Healthcare, att ta plats vid podiet. Centret arbetar för att skapa samverkan mellan olika samhällssektorer i strävan mot en mer hållbar sjukvård. Medlemmarna arbetar alla på något sätt med hållbarhet i sina verksamheter och intresset för centret är stort, vilket visar att det finns en tydlig efterfrågan för en mer hållbar utveckling i samhället. Något som NCSH arbetar mycket med är de kunskaper, verktyg och metoder som krävs för att nå dit i framtiden. Att ingå i samarbeten och nätverk är ett sätt att arbeta med dessa bitar och att tillsammans kunna bidra till saker som man annars inte hade haft möjlighet till, till exempel nästa års stora konferens som NCSH anordnar med temat Hållbar sjukvård. Konferensen kommer att äga rum i Stockholm den 10:e november, för mer information NCSH:s nyhetsbrev >>

IMG_0689

i NCSH arbetar medlemmarna tillsammans för en mer hållbar sjukvård.

Här i Skåne är det 44 % av företagen som har ett miljöarbete och 38 % som har ett aktivt socialt och etiskt arbete. Det berättade Johanna Giorgi från Tillväxtverket. På den senaste tiden har det kommit flera rapporter om hållbarhetsarbete och nästan alla av dem landar i slutsatsen att företagen efterfrågar mer stöd och fler strategier. Viljan och intresset finns ofta där men verktygen och metoderna saknas. Efter många års inspirations- och motivationsarbete kan det alltså nu vara dags att arbeta mer konkret. Det är dags att ta nästa steg och underlätta för dessa företag att utveckla sitt hållbarhetsarbete och hitta de praktiska lösningar som fungerar just för deras bransch.

IMG_0695

I Skåne har 44% av företagen ett aktivt miljöarbete.

Johanna Weckström, central miljösamordnare på PEAB Anläggning, var dagens sista talare. Även hon lyfte vikten av samverkan för att nå en mer varaktig framtid men hon pratade också om fokusskiften inom branschen. Tidigare har deras arbete i huvudsak handlat om etiska frågor, anti-korrupition, jämställdhet och liknande. Nu ligger fokus i Skåne mycket på att underlätta flyktingfrågan. Miljö har alltså ännu inte varit en större drivkraft för branschen men Johanna spår en förändring i framtiden. Ett tecken på det är att branschen nu gått samman och försöker hantera hållbar utveckling med gemensamma krafter.

IMG_0705

Johanna förutspår ett mer aktivt miljöarbete i framtiden.

Nu tar vi nya tag inför nästa år som kommer fyllas med fler träffar, workshops och utbildningar för medlemmar i nätverken. Glöm inte den kostnadsfria utbildningen för medlemmar den 4:e februari –Introduktion till CSR.

Vi hoppas att se er alla på nästa nätverksträff den 28:e januari!

/Linnea Turnstedt

Klusterbildning- innovation för energieffektiv sjukvård

Vill du vara med och aktivt arbeta för ett bättre innovationsklimat och att fler innovationer når ut i sjukvården?

Nu startar vi ett kluster som samlar de aktörer som arbetar med energieffektivisering av sjukvården. Detta för att underlätta innovation och få in ny teknik på sjukhusen och i förlängningen även öka export av svensk teknik och kunnande inom området.

Vi har fått ett positivt förhandsbesked på finansiering för att starta klustret och vi vill därför bjuda in till aktörer som är intresserade av att aktivt arbeta med dessa frågor. I klustret kommer företag, sjukhus, NGO:s, regioner, landsting, privata vårdbolag, vård och omsorgsförvaltningar och andra aktörer som vill vara med och göra Sverige och Norden Ledande inom området.

Inga fluffiga strategier och rapporter:

Klustret kommer arbeta praktiskt med att identifiera innovationer och behov, matcha och initiera testinstallationer för att validera i sjukhusmiljö. Sprida information om best practice och anordna möten för att knyta kontakter.

Från forskning till Export:

Att arbeta i kluster och lokala nätverk är en del i vår strategi som baserar sig på den Svenska innovationsagendan för hållbar sjukvård som TEM tog fram åt Vinnova. Vi tittar på hela kedjan och det finns en övergripande strategi för att få innovationer till att bli en framgångsrik export. Export ger fler arbetstillfällen och skatteintäkter, skatteintäkter går till att driva sjukvården . Läs mer om innovationsagendan här.

Win-Win:
Oavsett vilken typ av organisation du representerar kommer du ha intresse och nytta av att delta i samarbetet

En viktig länk i att få ut fler innovationer på marknaden är att alla aktörer kan träffas och diskutera, utbyta information, testa och utvärdera.

Klustret kommer att drivas under Nordic Center for Sustainable
Healthcare. http://www.sustainablehealthcare.se

Mer information:
Är du intresserad av att delta eller vill ha mer information?
Kontakta oss gärna så berättar vi mer:

Johannes Brundin
Johannes.brundin@tem.se
708-92 73 05

Nu är det 100 medlemmar i TEM:s nätverk!

Hurra! Nu har vi äntligen nått 100 enskilda medlemmar i våra nätverk CSR Skåne och NCSH!

Nätverken växer snabbt och förutom de skånska medlemmarna i vårt CSR-nätverk har vi i NCSH engagerade organisationer från 8-9 länder, och då räknar vi inte de som har kontor i andra delar av världen eller huvudkontor utanför Sverige.

Vi är glada att intresset är så stort och för att fira kommer vi under 2016 att anordna två större konferenser med olika partner. Den Svensk/Danska konferensen CSR Öresund i Malmö i Maj (Exakt datum sätts snart) och The Nordic Conference on Sustainable Healthcare på Munchenbryggeriet i Stockholm den 10 november.

Vi välkomnar skylt-företaget Accus som vår hundrade medlem! Utöver Accus har vi ett 20-tal organisationer som är på väg in som medlemmar i antingen CSR Skåne eller NCSH.

Som en parentes kan vi nämna att inget av nätverken har något offentligt stöd som de allra flesta andra nätverk och kluster både i Skåne och resten av Sverige. Nätverken drivs helt av och är startade av TEM på eget initiativ och är självfinansierade.

Här kan du läsa mer om våra nätverk:

Medlemmar 4 december 2015:

nätverk 20151204 bild

/Linnea Turnstedt

Du har väl inte missat vår workshop om hållbar upphandling i sjukvården 8/12?

8-12-inbj

Nästa medlemsmöte för Nordic center for sustainable healthcare är den 8:e december och då anordnar vi tillsammans med Swecare och Upphandlingsmyndigheten en workshop med fokus på hållbar upphandling inom sjukvården. Under förmiddagen diskuterar vi den hållbara upphandlingen och du kommer att få både nya insikter och verktyg kring hur du ska möta de allt hårdare krav som ställs.  En perfekt chans för företag som vill få bättre förståelse för kraven.  Både representanter från sjukvården och leverantörer till den kommer att kunna ta med sig nya kunskaper från mötet. Dessutom kommer nya medlemmar i NCSH att få en chans att kort presentera sin verksamhet.

På eftermiddagen är det dags för ett styrgrupps-planeringsmöte. Mötet är öppet för de medlemmar som önskar delta i styrgrupp eller som vill diskutera nätverkets planer för nästa år.

För mer information, se inbjudan >>

För att anmäla dig, kontakta daniel.eriksson@tem.se